Alkohol i klimakteriet.
Alkohol
Medelhavskosten ”tillåter ”något glas vin per dag till maten. Det handlar om att dricka med måtta och troligen är det positiva här även kopplat till det sociala, måbra känslan samt antioxidanterna som finns i vinet.
Men hur ska vi tänka om vin och alkohol, som kvinna, i fasen runt klimakteriet? Många upplever vallningar, att man tål alkohol sämre mm. Och hur är det med vikten och alkohol? Vad händer i kroppen när vi dricker alkohol?
Låt oss titta på alkoholens effekter utifrån några olika perspektiv.
Vad är en alkoholdryck?
Alkoholdrycker innehåller olika mängder alkohol i form av substansen etanol. I Sverige definieras en dryck som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol som alkoholdryck. Man kan säga att alkoholdrycker avser spritdrycker, vin, alkoläsk, öl och cider.
För framställning av alkoholdrycker används flera metoder, vilka har gemensamt att etanolen i något steg av tillverkningen framställs genom jäsning av sockerarter. Jäsning kan ske naturligt av sockerarter i frukt och bär (vin och cider), ibland med tillsats av ytterligare socker för högre alkoholhalt. Ett annat sätt är att omvandla naturligt förekommande stärkelse i spannmål till sockerarter och därefter jäsning (öl). Ytterligare sätt är destillering av en alkoholhaltig råvara som framställts på något av nämnda metoder (sprit). Det finns också blandvarianter (starkvin).
Vad händer i kroppen när vi dricker alkohol?
Hjärnan
När vi dricker alkohol tas den upp i blodet från tunntarmen. Nedbrytning sker i levern men via blodet nås också andra organ, som hjärnan. Alkohol påverkar hjärnans måbra – och belöningssystem bland annat genom substanserna dopamin (belöning) och GABA (ångestdämpande). Vid måttligt intag kan alkohol liknas vid en kemisk genväg till avslappning och att eventuellt må bättre. Endorfiner frigörs också. Många kvinnor upplever nedstämdhet, ångest, deppighet och annat i fasen runt klimakteriet. Delvis beror detta på nämnda substanser som också har en koppling till minskade könshormoner. Komplext – ja, men bra att känna till. Med det sagt menas inte att eventuellt sämre klimakteriemående ska kompenseras med alkohol, men kanske finns det några som gör så? Det finns andra sätt. Notera till exempel att nämnda substanser är de som också frigörs vid fysisk träning.
Levern
För kroppen är alkohol ett gift och det organ som agerar reningscentral är levern, både för att rena blodet från etanol och ta hand om socker. Mycket socker leder till fettinlagring både i leverceller och andra celler. Vidare prioriterar levern nedbrytning av alkohol före allt annat, vilket även det kan leda till fettinlagring.
Bukspottskörteln
Mängden socker i alkoholen påverkar också bukspottskörteln, vilken producerar insulin för att balansera blodsockernivåerna. Vid hög alkoholkonsumtion belastas bukspottskörteln, vilket på sikt kan leda till insulinresistens och diabetes.
Mage och tarm
Alkohol kan bidra till att lösa upp tarmväggen, vilket kan ge inflammationer. Risken för bakteriell överväxt i tarmen kan också öka. Vid en god maghälsa blir effekterna på tarmen troligen inte direkt märkbar, men vid känsligheter eller någon autoimmunitet bör man vara försiktig.
Blodet
Blodet tunnas ut av alkoholdrycker och andelen vätska i kroppen spelar sin roll i graden av berusning. En större kropp innehåller mer vätska, vilket generellt innebär mindre påverkan jämfört med en mindre kropp. En kvinna och en man påverkas vanligtvis därför olika då kvinnokroppen generellt innehåller mer fett och mindre vätska.
Alkohol kan leda till höga blodfetter och högt blodtryck. Notera här det faktum att kvinnor blir känsligare för det här även i samband med klimakteriet, då hormonerna minskar. Lite dubbel effekt alltså (vid intag av alkohol).
Enzym
Det finns skillnader, mellan könen, i mängden av enzym (alkoholdehydrogenas), som bryter ner alkohol i kroppen där kvinnor har färre enzym än män. Det kvinnliga könshormonet östrogen påverkar nämligen produktionen av enzymet negativt, vilket betyder att kvinnan efter menopaus har ett nedbrytningsmönster (relaterat till enzymet) som påminner om mannens då produktionen av enzymet ökar (på grund av östrogenet).
Vikt
Viktökning i samband med alkohol är inte ovanligt och det är flera faktorer som kan påverka. Alkohol hämmar fettförbränning och innehåller en del kalorier, 7 kcal/g.
Teorier finns också om att hormonet leptin minskar i samband med alkoholkonsumtion, vilket kan förklara ökade hungerkänslor i samband med drickande. Det minskade omdömet kan också påverka att man gärna äter mer, okontrollerat och kanske onyttigare.
Vi har också insulinkänsligheten i samband med stigande ålder som påverkar.
Hur ska vi tänka om konsumtion av alkoholdrycker generellt och de olika sorterna specifikt?
Vid alkoholintag på tom mage tar blodet upp alkoholen snabbare. Om man ätit något innan eller i samband med alkoholen finns ”utfyllnad”, framförallt via fett som gör att processen går långsammare. Kroppen mår alltså bättre av alkohol tillsammans med en måltid, vilket du säkert upplevt.
Kroppens organ och processer påverkas på flera sätt av alkohol, men låt oss också se på kalorier, kolhydrater och annat av värde i de olika alkoholdryckerna. Vi gör det enkelt, utgår från 100 ml och tittar på generella värden då det finns olika sorters öl, vin och starksprit.
Öl innehåller 4 gram kolhydrater och 40 kalorier, vilket innebär att mycket av energin kommer från kolhydrater och snabba sådana. Öl innehåller också gluten (spannmål). Alkoholhalten är lägre, vilket förklarar det lägre kalorivärdet.
Vin innehåller 0,5 - 1 gram kolhydrater och 70 kalorier, dvs. större delen av energin kommer från alkohol och en mindre del från kolhydrater. Här har vi inte samma blodsockerpåslag som från ölen. Vin innehåller också en del nyttiga antioxidanter.
Slutligen har vi spritdrycker som har noll kolhydrater och 230 kalorier. Energin kommer från alkohol och det finns inget påslag från kolhydrater.
Vi har tidigare pratat om hur snabba kolhydrater driver blodsocker och insulin och det resonemanget överensstämmer även vid alkoholkonsumtion och öl specifikt. Insulinet lagrar in socker till fett om vi inte behöver energin just då. Kvinnor blir också känsligare för insulin i samband med fasen runt och efter klimakteriet.
Vin och sprit innehåller i huvudsak energi från alkohol, vilket inte ger samma insulinpåslag. Ser vi till kalorierna är det troligen dock så att ölkonsumtionen är högre i jämförelse med vin och sprit. Kalorierna blir antagligen fler gällande öl när man räknar i milliliter.
Alkohol och riskbruk.
Folkhälsoguiden definierar ett gränsvärde för alkoholintag på 9 standardglas per vecka för kvinnor (14 glas för män). Ibland ser man siffran 10 standardglas för båda könen. Ett standardglas är ca 15 cl vin. Tanken är att det ska spridas över veckan och inte intas vid ett och samma tillfälle. Om konsumtionen överskrider det rekommenderade antalet glas ökar risken för högt blodtryck, stroke och andra sjukdomstillstånd, som t.ex. fettlever, skrumplever, inflammation i bukspottskörteln och diabetes 2.
Hög och frekvent konsumtion kan också leda till ett farligt riskbruk och missbruk och allt vad det innebär.
Slutligen.
Alkohol med måtta och lyssna på kroppen. Något glas vin till maten anses inte vara skadligt, men känn efter hur du mår, då det är individuellt.
Som kvinna i klimakteriet då sömnen kanske krånglar kan alkoholen bidra till ett sämre sömnutfall. Många kvinnor upplever också ökade vallningar i samband med alkoholkonsumtion. Det finns även andra komponenter som förändras, som till exempel insulinkänslighet, fettinlagring och viktkänslighet.
För att undvika blodsockerpåslag bör öl, söta viner och spritsorter undvikas. Söta drinkar innehåller också en hög andel socker.
Ur den aspekten är alternativen torra viner, champagne, ”rena” spritdrycker utan tillsatser och i måttliga mängder att föredra.
Beakta också mängden kalorier i de olika alternativen.
Det är lätt att dricka extra energi, vilken kan vara en anledning till utebliven viktnedgång eller oönskad viktökning.
Så drick med måtta, njut av ditt glas vin om du vill ha det och det funkar, men var medveten om alkoholens olika effekter.
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Alkohollagen
https://sv.wikipedia.org/wiki/Alkoholdryck
https://www.omsystembolaget.se/folkhalsa/kropp-och-halsa/alkohol-och-sjukdomar/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4248208/
https://www.beroendecentrum.se/fakta/alkohol/alkoholens-paverkan-pa-kroppen/
https://www.drugsmart.com/faq/varfor-tal-kvinnor-mindre-alkohol-an-man/
https://www.winespectator.com/articles/how-alcohol-affects-female-health
Autoimmun handbok. Karl Hultén och Anna-Maria Norman. Paleoteket. 2019. Sid 176.
Lev länge och väl. Kerstin Brismar och Marit Andersson. Norstedts. 2020. Sid 127-133.
Koll på Diabetes Typ-2. Kerstin Brismar. Bonnier Fakta. 2021. Sid 179.
